Nästa landsbygdsprogram får en helt ny struktur jämfört med det nuvarande landsbygdsprogrammet. Begreppet axel försvinner och vi får nya begrepp som prioriteringar, fokusområden och indikatorplaner.

6 prioriteringar

För att nå de övergripande gemensamma målen i jordbrukspolitiken, finns 6 prioriteringar för landsbygdsutveckling som landsbygdsprogrammet ska arbeta med. Den första prioriteringen, Kunskap och innovationer, är övergripande och ska genomsyra hela programmet.
I bilden kan du se sambanden mellan mål och prioriteringar i jordbrukspolitiken och i EU 2020. Det finns 6 prioriteringar där prioritering 1 ligger längst ned i modellen.

 Prioriteringar+fokusområden

Sambanden mellan mål och prioriteringar i jordbrukspolitiken och i EU 2020

18 fokusområden

Inom varje prioritering finns fokusområden. Totalt är det 18 fokusområden (för att se bild, klicka på länken nedan).  Fokusområdena är viktiga för hur vi styr landsbygdsprogrammet och hur vi rapporterar resultaten. Det kommer att vara viktigt att vi kan redovisa vad vi har planerat att göra inom varje område. Ett exempel är att vi i inom ett fokusområde har bestämt ett förväntat resultat på antal arbetstillfällen och hur mycket pengar vi har budgeterat för att nå detta. Sedan kan vi följa upp hur programmet fungerar. Det gäller att i ett tidigt skede vara med i processen för att göra kopplingar mellan förväntat resultat, utgifter och fokusområden.

Flera åtgärder det vill säga stöd och ersättningar

I det nuvarande landsbygdprogrammet är åtgärderna, det vill säga stöd och ersättningar kopplade till någon av axlarna. I det nya landsbygdsprogrammet kommer de däremot att kunna användas under de fokusområden som respektive medlemsland anser passa just deras behov. Stöden och ersättningarna ska ses som verktyg för att nå de mål som varje fokusområde har. Det innebär att vissa stöd och ersättningar till exempel inom kunskapsöverföring kommer att kunna användas inom flera fokusområden.

Det är varje medlemsland som genom sin SWOT- och behovsanalys ska komma fram till vad som behöver göras under varje fokusområde och vilka stöd och ersättningar som är lämpliga att använda.

Indikatorplaner och målindikatorer

I det nuvarande landsbygdsprogrammet finns indikatorer. Det kommer också att finnas indikatorer i det nya landsbygdsprogrammet. Med hjälp av indikatorerna ska vi kunna bedöma hur vi når målen under programperioden.

Indikatorplaner för varje fokusområde

Nytt för den kommande programperioden är att varje land ska göra indikatorplaner. Det ska finnas en plan för varje fokusområde. Indikatorplanerna ska spegla vad respektive land vill göra under hela programperioden. Indikatorplanerna ska bestå av

  • stöd och ersättningar som ska användas inom fokusområdet
  • en eller flera målindikatorer
  • planerat utfall som till exempel antal arbetstillfällen, antal stödmottagare och antal hektar
  • planerad utgift för respektive stöd och ersättning

Vi bedömer hur det går med hjälp av målindikatorer

Det finns både indikatorer och målindikatorer. Målindikatorer ska vara konkreta det vill säga att det ska finnas ett fastställt mål för varje målindikator till exempel antal arbetstillfällen eller antal hektar. Målindikatorerna ska ge oss en ledtråd om hur det går under programperioden. Detta ska vi rapportera i årsrapporterna till övervakningskommittén och kommissionen. Ekonomiska uppgifter rapporterar vi kvartalsvis till kommissionen.

Så här får vi fram värdet på en målindikator

Målindikatorerna byggs upp av värden från någon eller några av de stöd och ersättningar som finns med i respektive indikatorplan. Dessa utvalda stöd och ersättningar kallas för nyckelåtgärder. Det finns fler stöd och ersättningar i indikatorplanerna men de används inte för att beräkna målet. 

Åtgärder och delåtgärder

Vissa artiklar i landsbygdsförordningen delas in i åtgärder och delåtgärder. I dokumentet till höger finns en tabell där du kan se indelningen och namnen på åtgärderna. I tabellen visas också vad åtgärderna heter på engelska.

Bakgrund

Europa 2020, är EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning. Medlemsländerna ska gemensamt uppfylla strategins mål, en smart och hållbar tillväxt för alla. Detta innebär att även den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska bidra till att nå strategins mål. Landsbygdsprogrammet är en del av jordbrukspolitiken.
Den gemensamma jordbrukspolitiken har de här målen:

  • hållbar livsmedelsproduktion
  • hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder
  • balanserad territoriell utveckling av landsbygdsområden, det vill säga att alla geografiska områden inom EU ska utvecklas. Det innebär balans mellan länder (EU-nivå), mellan regioner (nationell nivå) och mellan olika delar i en region. (regional och lokal nivå)

Källa SJV dat 140407